Jag ar svensk
Jag bor pa Nya Zeeland, har ansokt om Nya Zeelandskt medborgarskap, uppehallstillstand eller hur man nu bast oversatter oredet RESIDENCE. Jag pratar engelska hela dagen, drommer pa engelska om natten, jobbar pa ett Nya Zeelandskt foretag, men OJ vad svensk jag ar. Varje dag hander det nagot - stort eller litet som far mig att forsta mer o mer att mitt svenska jag kommer aldrig forsvinna. Jag har aldrig varit mega-patriot, bara "lagom" (detta underbara ord som inte gar att oversatta till engelska) stolt over mitt land, speciellt i sportsammanhang forstas.
Vader - vi svenskar alskar att smaprata om vadret. For en del manniskor kan det tyckas patetiskt, att vi inte har nagot djupare o battre att prata om an vadret, men det ar just det... Vaderpratet haller oss pa "lagom" avstand till varann, o det ar som ett provoamne. Under vaderdiskussionen marker vi var ribban ligger, o vi vet snart hur djupt vi kan eller vill ga vidare med den har personen. Finns det ingen tydlig gnista kan vi alltid backa tillbaka, fortsatta prata om vadret, tills vi "maste fortsatta med det vi holl pa med" eller "ga till det dar motet vi nastan ar forsenade till nu".
Pa Nya Zeeland ar det inte sa mycket vaderprat. Inte i min krets i alla fall. Mojligen forhor man sig om hur vadret kommer bli till helgen, sa att man kan planera beach-besoket, seglingen o fisketuren. Pa Nya Zeeland pratar man om sin familj, om sit jobb o om de senaste sportnyheterna. Sjalvklart pratar vi om dessa saker hemma i Sverige ocksa, men vadret kommer alltid upp...
Jag pratar garna vader med mina svenska vanner o med min familj, for just nu ar det vinter med regn o kyla har, o jag vill hora om den svenska sommaren, varm eller ej. For mig ar vadret viktigt. Kanske for att jag inte kan paverka det pa nagot satt?
Pa Nya Zeeland halsar man ofta pa varann med "Hey, how's it going?" "How are you?" "Hey, what's up?" och liknande fraser. I borjan av min vistelse har hade jag fullt upp med att svara arligt: "tack bara bra" "jotack, lite trott bara eftersom..." "skit faktiskt, har varsta forkylningen" och sa vidare. Det visade sig dock att folk vill inte egentligen veta "how you are", det ar bara en fras. Jag tycker fortfarande att det ar konstiga helsningsfraser, o anvander dem inte om jag inte verkligen vill veta hur de mar. Sa svensk... :)
Jag alskar Nya Zeeland, jag hoppas innerligt att jag far stanna har, men jag ar svensk. 100% svensk.
Kramis
//Annelie
Ett litet tips på en Sverigeportal.
Hej Anneli!
Jag ar pavag till Nya Zealand och forsoker lista ut basta satt att fa Residency dar borta. Hur gjorde du? hur gar man tillvaga pa basta satt? Om du har lust att maila mig och beratta hade det varit guld vart!!
Mvh, Clara