9 mars 2008
Nu ar det tomt harhemma. Jobbigt och skont pa samma gang. Ni vet vad jag menar. Det ar alltid skont att fa tillbaka sitt "space", men jag saknar ju dem. Saklart... Det gor Tova ocksa. Hon har gatt till dorren flera ganger idag och tittat ut, sakert undrat var de gommer sig, de dar smalanningarna. Hon tycker ocksa att hon har varldens trakigaste foraldrar, som inte orkar underhalla henne i samma tempo som mormor, morfar och moster. :) "Man far val satta sig i en horna och underhalla sig sjalv da" tror vi att hon tankte har:
Kommentarer:
Trackback